Lenaelisa

Nu har sonen piggnat på sig och idag fick han gå till dagmamman igen. Jag hjälpte en vän att flytta på förmiddagen och sedan har jag varit på skolan, har inte fått allt för mycket gjort men. Sambon skulle iväg till en kompis efter jobbet och jag ska tillbaka till min vän och äta mat å umgås. Få mig ett glas vin tror jag minsann också. Det är ju det som är bra med att vara hjälpsam, oftast får man något tillbaka. Vi har alltså kallat in farmor som barnvakt och hon hämtar hos dagmamman. Jag har ingen tid att passa, sitter ensam kvar på skolan och har en trevlig kväll att se framemot. Inte ofta jag har tid "över", alltså sån mellantid. Numera är jag oftast på väg någonstans eller har tankarna på vad vi ska äta eller hur jag ska organisera mina dagar för att hinna plugga mellan lämning och hämtning. Det känns alltid lite dubbelt att vara i detta mellanläge. Det är skönt att "bara vara" och inte känna sig bunden till någon speciell tid eller något särskilt man måste göra. Men samtidigt så känns det lite själviskt och tomt. Att jag ska ägna "oplanerad" tid till mig själv och lämna bort sonen när jag egentligen inte måste. Ja jag vet inte om ni är några där ute som känner igen er.